Jaha, då snöar det igen.. men nu har jag ledig vecka så jag bryr mej inte ETT dugg om vädret!! När jag skulle köra hem från jobbet imorse var det minst sag problematiskt.. snön yrde omkring, halt och jäkligt var det men jag var tapper och begav mej hemåt. har ju bott hos mamma nu i helgen när jag jobbat, eftersom det praktiskt tagen varit omöjligt att komma fram. Chrille har fått husera själv här hemma med 3 barn som skulle ha frulle, lunch, fika och kvällsmat.. men han har varit outstanding (jag är inte förvånad) barnen var helnöjda, hade inte saknat mej ett dugg..
Imorse som sagt var det sketahalt!!

snöyra
Efter glumslövsbacken blev det stopp på vägen, lååång kö, och jag tänkte att va f..n är nu detta?? jag hade tidigare i backen blivit omkörd av en vit 745a som uppenbarligen hade väldigt bråttom någonstans eller hade tappat hjärnan någonstans i hbg.. tillslut började trafiken rulla och ju närmre vi kom såg vi ju att det hänt en olycka.

Brandbilar, polis och ambulans var på plats.. en liten golf stod ute på åkern, rätt tilltryckt.. och vem stod i diket.. om inte den förbannade 745an.. hon verkade ha klarat sej bra, stod upp och verkade hel. MEN.. hur fasen tänker folk egentligen, det var ju inte helt oväntat att hon skulle åka av vägen, eller trodde hon kanske att hon körde bandvagn??? jaja.. allt verkade okey med dom bägge förarna, och jag pustade ut ordentligt när jag rullade in på vår gård här hemma!!
Kunde knappt somna, då jag både var övertrött och hade en fruktansvärd huvudvärk. Gick inte upp förren halv 4, då hade dom stackars barnen klarat sej själva hela dagen utan att väcka mej
tur att dom är så duktiga!!
Nu har Chrille kommit hem, middag har vi inte ätit än, det får bli något lätt. Utanför snöar det så in i.. men vad bryr jag mej om det
Nu till något helt annat.. jag fick ett mail om en ung tjej som är döende i cancer, dikten som hon skrivit är något jag vill dela med mej av..
Detta är en dikt som har skrivits av en tonåring med cancer. Hon vill se hur många det är som förstår hennes dikt.
Flickan bor på ett sjukhus som heter New York Hospital. Dikten är skickad av en läkare på sjukhuset.
Kom ihåg att läsa det som står EFTER dikten också.Här är dikten:
Långsam dans
Har du aldrig sett ett barn på en karusell?
Eller lyssnat på regnets plask i marken?
Någonsin följt en fjäril till en ojämn flygning?
Eller tittat på solens inre natt?
Det är bäst att sakta ner
Inte dansa så fort
Tiden är knapp
Musiken kommer inte sist
Brukar du gå genom varje dag i flyg?
När du frågar hur du mår?
Hör du svaret?
När dagen är klar vill du ligga i din säng
Med nästa hundra sysslor som springer i ditt huvud?
Det är bäst att sakta ner,
Inte dansa så fort
Tiden är knapp.
Musiken är inte sist.
Aldrig sagt till ditt barn, så ska vi göra det imorgon?
Och i all hast, Och inte se sorgen
Någonsin förlorat kontakten, låtit en god vänskap dö.
Leda till att du aldrig haft tid att ringa och säga ‘Hej’.
Det är bäst att sakta ner.
Inte dansa så fort.
Tiden är knapp.
Musiken kommer inte sist.
När du kör så snabbt för att komma någonstans.
Du missar halva nöjet av att komma dit.
När du oroar dig och skyndar dig genom din dag,
Det är som en oöppnad gåva …. kastas bort.
Livet är inte en ras.
Får ta det långsammare.
Lyssna på musik.
Innan låten är över
Översatt av: Vanessa Palermo
Till Alla: SNÄLLA skicka det här mailet till alla du känner – även de som du inte känner. Det är önskan av en speciell tjej som snart lämnar denna världen och låter cancern tar över. Denna unga flickan har 6 månader kvar att leva, och som hennes sista önskan, så ville hon skicka ett brev som berättade att alla skulle leva sitt liv fullt ut, eftersom att hon aldrig kommer att göra det. Hon kommer aldrig att gå på sin bal, ta studenten, gifta sig eller skaffa en egen familj.
Denna dikten berör mej så fruktansvärt.. Det finns så många där ute som är svårt sjuka i cancer, barn, ungdommar och vuxna.. Var rädd om dom du älskar, ta inte allting för givet och ta vara på livet för du har bara en chans!!