Förstår inte riktigt hur det kunde bli så här.. jag älskar ju att sova länge! Chrille var uppe redan klockan 7 (inget ovanligt för honom) han ska vara funktionär på en tävling i Tommelilla tror jag att det var. Han var inte säskilt glad för det, då vi dyrkar våra lediga helger tillsammans, men hans dåliga samvete kom fram, när dom sa att dom ev fick stryka sträckan om dom inte fick ihop tillräckligt med funktionärer. Jag var oxå tillfrågad i veckan, men sa neeeeej tack! Stå ute i ösregn en hel dag och kolla så ingen kör av eller så.. neeeej tack och dåligt samvete har jag inte heller!
Idag har jag planerat att vara lite i trädgården. Vi har inte så många rabatter, men dom börjar se trista ut nu.. skulle vilja plantera lite nya blommor oxå, men det får nog vänta tills lönen kommer, fattig blir man när man varit hemma från jobbet! Jag har en plan för hur det ska se ut när jag är klar och det kommer att behövas grävas, plantera och planteras om innan jag har det som jag vill. När jag nu tittar ut känns det som att det nog får vänta! (regnet öser ner)
Igårkväll mumsade vi i oss tacos, i love tacos!! efter det gick barnen ut och hoppade studsmatta, fattar inte att dom kan hoppa och hoppa och hoppa i timtal, dom har hur roligt som helst. det var rättså skönt att dom gick ut, ibland behöver jag lite andrum. Dom har alltid varit väldigt kontakt benägna mina barn, men sen hela historien med tumören rullades upp, har det blivit värre. Av förståliga skäl! Jag kan nästan känna hur speciellt Eddie tittar på mej i smyg.. hela tiden.. för att upptäcka om jag är glad, lessen, om jag inte mår bra.. och skulle jag hosta stirrar han utan att tänka sej för. Vi har pratat massor jag och barnen, för jag anser att ju mer dom vet och kan, ju tryggare blir dom i allt som händer. Men detta letandet av symtom hos mej gör att det ibland brister, jag gör allt för att hålla masken och vara som vanligt, pigg och glad när dom är med. Men när jag då får lite andrum (som igår när dom gick ut) orkar jag lixom inte hålla uppe fasaden längre. Nu händer inte detta var och varannan dag, men igår var jag rätt låg faktiskt. Jag grät och Chrille blev såklart bekymrad, jag sa att jag tyckte att det var jobbigt att barnen är så inpå och nästan synar mej i sömmarna.. Chrille sa att om jag ville, skulle han sätta fart på pågarna, det såg han med glädje framemot! Du är så go du älskling! Efter en lång bra pratstund där jag fick pratat av mej och lättat lite på ventilen kändes allt mycket bättre. Kvällen blev en bra kväll med godis och tv tittande. Eddie, Chrille och jag tittade på talang och Cappe och Andy spelade uppe på Andys rum. Vid 22 var Eddie så trött, att han sa -nu går jag och lägger mej.. dom andra kom oxå ner och gjorde sej klara, sen gick vi alla direkt i säng.
Pojkarna sover fortfarande och det är helt tyst i huset, frånsett tjockekatten som ligger här intill och andas väldigt högt.. Skönt med lite lugn och ro så här på morgonkvisten!
Ha nu en riktigt bra lördag i regnet 
vi hörs säkert lite senare!
Puss och kram
Görel -jag är lyckligt lottad på det viset:) Tur är nog endån att jag har er andra oxå (kvinnfolket) att prata lite tjejsnack med ibland för det behövs oxå:)
Susse -Förstår att ni har häcken full era stackare:) jag ska jobba måndagnatt så då hoppas jag vi ses!!:) Stor kram till er båda
Så fina pojkar du omges av!! Cappe och Eddie som vakar som hökar över sin fina mamma, Chrille som är din klippa, din pappa som erbjuder sig att hålla din hand och lillebror som också vill finnas där för dig (inte att förglömma allt kvinnofolket)! Tillsammans kommer ni att fixa detta! Jag blir verkligen rörd och glad av att läsa om alla fina människor du har omkring dig!! Kram på dig!!
Hej Loppan!
Tack för ditt sms!
Jo då det är bra här menfan vad tråkigt väder!! I dag har vi sorterat och grejat med barnens kläder,TRÅKIGT men nu är det gjort. Lars har sletet i trädgården , han är duktig. Tur vi har våra gubbar , ha ha!
Nu väntar vi på att dom bakade potatisarna ska behaga bli klara , det kurrar såååå i magen nu.
Vad gulligt din bror och du skrivigt , sitter här med en tår i ögat!!
Hoppas ni får en bra Lördag kväll. Och om du har tillfälle snart så kom förbi så jag kan ge dig en JÄTTE KRAM!
Jobbar du Måndag och Tisdag? Det gör jag!
Kram på dig din loppa.
ps: Glöm inte tänka 3,5 kg……
Älskade Daniel.. nu har du fått mej att gråta oxå.. IGEN!! Jag vet att ni/du skulle ställa upp på vad som helst för min skull, jag skulle göra det samma för er. för det är så det är med kärlek.. Man vill ta bort allt det onda och jobbiga om så bara för en sekund så att det lättar lite för den andra.. Jag har sagt det förr och jag säger det igen, jag har en underbar familj där vi bryr oss om varandra, föräldrar, syskon, barn, alla respektive och du anar inte hur bra det känns att veta att man kan prata med er alla oavsett vad det gäller. Speciellt du och jag Daniel.. Chrille är ett enormt stöd och drar ett tungt lass just nu, jag vet hur mycket han älskar mej och det här förändrar inget mellan oss, vi blir bara starkare. Han är en stor del av mitt liv och jag önskar att jag träffat honom för länge länge sen.. han är väldigt glad för dej oxå ska du veta och jag tror att så länge man bara har varandra i familjen så kan man klara av vad som helst.. Ett långt inlägg blev det nu och med det vill jag säga.. Jag älskar dej fina lillebror!
Nu tåras det här. Du MÅSTE säga ifrån om vi/jag kan hjälpa till med något, vad som helst som underlättar! Jag vill också passa på att säga att vi är alla VÄLDIGT glada för Christer, han engagerar sig i grabbarna, stöttar, ställer upp, livar upp, skänker trygghet(åtminstone för mig) mm och inte minnst älskar dig. Nu när du är så långt borta och jag inte kan krama dig så känns det tryggt att Chrille finns där!
Kramar Doddo
Fy för att stå ute i regnet. Hade jag med hoppat över! Mysigt att fixa i trädgården. Hoppas regnet slutar att ösa ner!
Kram kram
God morgon
Vad roligt att möta dig på FB
Önskar dig en skön lördag…
Kram Maria